kvinniskan

Hej!

Idag har jag vart på kurs. Tack alla ni som var med på kursen ni är underbara och ni gör så mycket gott i samhället!

Jag vill berätta om en föreläsning från dagen. Kajsa Ekis Ekman föreläste om hennes bok "varat och varan".

Hon pratade om sexköpslagen och samhällets syn på en sexarbetare.

Först konstaterar hon att det inte är, som så många tror, stackars asociala män som aldrig får sin rätt till sex. Det brukar istället röra sig om helt vanliga män som köper sex, ofta familjefädrar. Innan sexsköpslagen trodde man att ca 1 av 9 män köpt sex, efter lagen 1 av 12.

Den omfattande domen från Göran Lindbergs rättegång, på ca 95 sidor, anser Ekman kunde vara ett bra underlag för att diksutera sexköp. Men det verkar övriga samhället inte vara ense om. Istället använder man, enligt henne, myten om sexarbetaren. Hon visade metoden genom att använda sig av två listor/berättelser.

Slagorden som de som förespråkar laglig prostitution använder:

- Fritt val
- Ett arbete
- Rätt till egna fackföreningar
- Entreprenör
- Privatsak
- Rättighet (snarare då rättigheten att avsäga sig sin rättighet till sin egen kropp genom att sälja den?)
- sexualitet (Alexander Bard, som är emot sexköpslaggen förespråkar detta)

Tittar man närmre på argumenten ser man att dom inte går ihop. Att vara sexarbetare kan inte både vara en privatsak och arbete, eller en sexualitet och ett entreprenörskap. Men att förklara sambanden verkar inte vara eftersträvat och spelar tydligen ingen roll. Man kan välja det slagord som passar beroende på situationen.

Hur brukar då motståndarna se på oss som är för lagen?

Följande slagord är vanliga:

- moralister
- konservativa (att vara hora idag ses av en del som en modernisering av samhället istället för att ses som världens äldsta yrke, annars skulle väl motståndarna till sexköpslagen vara konservativa som vill ha kvar det?)
- hatar sex
- radikalfeminister
- patriarkala
- för tvåsamhet och kärnfamiljen
- kristna

Allt det som feministerna har kämpat för i århundraden motsvarar slagorden i första listan, det som idag används för att agrumentera för laglig prositution. Allt i den andra listan är sådant som feministerna har arbetat med att förändra.

Vilka använder sig då av dessa listor?

Nyliberalister till stor del. De kommer dock främst utomlands, bl.a. från USA och Holland, som var först med fackförening för sexarbetare, den s.k. "röda tråden" som finansierades av holländska staten och leddes av en manlig socionom som inte hade någon erfarenhet av prostitution och dess konsekvenser.

För 100 år sedan fanns det en omfattande laglig prostitution i världen. I Frankrike använde man "avloppsmodellen". Vissa kvinnor var så pass underordnade i samhället att de kunde användas som samhällets avlopp. Kunde inte män gå till dessa kvinnor skulle kärnfamiljen och, i längden, samhället inte hålla ihop och fungera p.g.a. männens starka sexualdrift. Det man kunde se i länderna var att efterfrågan på prostutuerade ökade men även kvinnohandeln, som då kallaades "vit slavhandel". Man exporterade kvinnor till brittiska kolonier i Argentina och Mellanöstern m.m. Följden, p.g.a. den ökade sexslavshandel var att man avskaffade prostitutionen. För Sveriges del 1918 och i Holland 1910.

Men i dag ser vi hur länder i världen åter igen legaliserar prostitution. Holland återinförde likaså Tyskland. Ekman menar att vi redan med historien som exempel visat på hur även trafficking ökar om sexköp legaliseras, vi behöver inte gå igenom detta igen. Bara för att män ska ha rätt till sex så till den grad att vi än en gång måste se att kvinnohandeln ökar. Lagliga bordeller skapar en kanal mellan sexköpare och traffickingoffer som lätt kan gömmas undan bland alla andra. Samtidigt som gränserna för vad som är rätt och fel suddas ut, männen kan alltid skylla på att de inte vet om det är fråga om en lycklig hora, en psyksiskt sjuk människa, en drogmissbrukare eller ett traffickingoffer.


KROPPEN & JAGET

Prostituerade kvinnor runt om i världen säger samma sak. Som sexarbetare "stänger man av", man flyr från sin egen kropp. Detta kan ske på olika sätt, genom att ha ett annat namn, andra kläder, ta olika former av droger eller att utesluta vissa akter eller kroppsdelar vid sexet, t.ex. inga kyssar.

Detta är en strategi för att kunna komma tillbaka till sitt jag efter att man sålt sin kropp. Detta fungerar dock mycket dåligt. Det må vara lättare att stänga av men inte lika lätt att komma tillbaka och hitta sin identitet igen. Ekman läser upp berättelser från olika kvinnor. När de smeker sin mage eller sina bröst är det fortfarande kroppen från kvinnan på bordellens. Många kvinnor får svårt att ha kärleksfulla relationer privat.

Det är inte så lätt att skilja kroppen från jaget. Det är inte så lätt som att säga att "ja men hon säljer ju enbart sin kropp, inte sig själv". Gör vi annars skillnad på kroppen och jaget? "Mitt huvud har så ont idag, tur att det inte var jag" eller "Mitt ben har ont men det gör ju inget för det är ju inte jag som har ont".

Man kan göra bergreppet prostitution än mer känslolöst. Man pratar om prostitution genom att använda sig av uttrycken:

SEX OCH TJÄNST

Nu har man helt kopplat bort människorna och relationen. Nu är det enbart fråga om en tjänst som någon utför mot pengar. Inga kroppar, inget JAG, ingen skada.

Samma försvarsmekanismer som de prostituerade själva använder sig av för att försöka klara av vardagen använder vi i samhället för att rättfärdiga prostitutionen. Om de inte fungerar på kvinnorna själva varför ska vi då använda dem i politiken, framför matbordet vid en hetsig diskussion, på flashback, eller i skolan?