kvinniskan

Hej!

Förra helgen var jag på kurs om mäns våld mot kvinnor. Carin Holmberg var och föreläste, otroligt intressant! Det är häftigt att jag har fått möjlighet att lyssna på henne. Hon har skrivit "Det kallas manshat" som handlar om strukturer i samhället och de manliga och kvinnliga normerna. Hennes bok "Det kallas kärlek" handlar om mäns våld mot kvinnor i en parrelation.

Detta inlägg kommer att beröra delar av föreläsningen.

Det är viktigt, när man pratar om misshandlade kvinnor, att inte prata om "vi" och "dom". "Dom" skulle då vara kvinnor som har utsatts för våld i en relation. De här kvinnorna finns i alla olika samhällsklasser, oavsett etniskt ursprung och oavsett var man bor. Det skulle egentligen kunna vara vem som helst. Du eller jag.

Förövaren, dvs. mannen som misshandlar, måste för att kunna utföra så pass grymma handlingar som att misshandla någon först göra kvinnan omänsklig. Det är för svårt att skada någon som han fortfarande ser som en människa, lika mycket värd som honom. Han måste först se henne som mindre värd, som ett djur.

Djur kan vi människor skada utan ånger och närmare eftertanke. Vi äter kött, köper pälsar, sätter mask på krok, bryter nacken av fiskar, dödar småkryp m.m. Mannen måste trycka ner kvinnan så att han tillslut ser henne som ett djur för att sedan fysiskt kunna skada. Han använder språket, hon är en hora, slyna, fitta. Äcklig, hon lagar dålig mat, hon kan inte bädda, hon kan ingenting. Hon är ful och ingen kommer någonsin vilja ha henne, hon är ju så jävla dum i huvudet. Han målar däremot upp sig själv som gudomlig och som alltid har rätt. Hon har alltid fel, hon har ju ingen hjärna.. osv. Tillslut ser han inte längre en människa framför sig och då kan han slå och tortera.

Varför går hon inte? "Det är väl bara att gå" "Jag skulle lämna honom på en gång efter första slaget". Känner ni igen? Jag har tröttnat på att människor som inte har någon forskningsbakgrund, inte ens läst en bok om mäns våld mot kvinnor, helt nonchalant säger att; "det ju bara är å gå" (läs, är hon dum i huvudet? det är ju bara att gå!”).

Varför går hon inte?

Kärleken
I början var han den mest romantiske människan hon träffat. Han överöste med komplimanger, skjutsade och hämtade överallt. Fixade middagar och var helt enkelt drömmannen alla kvinnor, sedan barnsben (tänk disneyprinsen) ville ha.

Rädslan
Hon är livrädd för att gå. Han har hotat att döda henne och deras barn. Han följer efter henne vart hon än går. Ringer 16 gånger på en timme. Hotar, slår och hotar.

Hatet
Hat är inte motsatsen till kärlek, det skulle istället vara likgiltighet. Kvinnan kanske öser ut sitt hat mot mannen mot någon (vän, mamma, jourkvinna, etc.) och sedan går hon tillbaka.

Hoppet
Han slår, är otäck och hemsk. Efteråt är han underbar, ångerfull och visar alla de sidor han visade i början. Han kommer aldrig slå henne igen, han var full, stressad, hade mycket på jobbet, de har för liten lägenhet, han ska börja leta efter större, etc. Hoppet att allt ska bli som förut finns kvar. Det tar lång tid innan en människa förlorar hoppet, hoppet är det sista vi har brukar det väl låta?

Söka förståelsen
En man blev dömd och fick ett års fängelse. Kvinnan hade blivit grovt misshandlad under lång tid. En gång hoppade hon ut från balkongen och bröt båda sina ben för att slippa att bli skadad av honom. Hon besökte mannen på fängelset för att hon inte kunde släppa allt som hade hänt, hon ville så gärna förstå. Han började förklara för henne, olika orsaker, etc. Men sade sedan att han skulle berätta allt på ett villkor; att hon stannade hos honom. De flyttade ihop efter att han kom ut från fängelset och hon blev svårt misshandlad åter igen.

Skammen
Skam känner vi inför andra människor. Kvinnan skäms över att vara kvar i förhållandet, hon vet ju att det är sjukt? Men hon kan inte berätta, vad skulle folk tro om henne om hon berättar att hon blivit misshandlad och våldtagen under lång tid utan att gått därifrån? Hon skäms.

Beroendet
Detta är ett falskt beroende. Man är helt isolerad, får inte träffa vänner eller familj längre. Det kanske börjar med att de hellre ska fira alla högtider med hans familj. Sedan några pikar om hennes mamma eller mormor osv. Själva orsaken till varför hon är beroende är p.g.a. hans strategier. Hon gör ett felslut. Hon tror att hon inte kan leva utan honom. Hon har blivit intalad hur många gånger som helst att hon är urusel och att ingen kommer att vilja ha henne. Kvinnan börjar se omvärlden ur mannens ögon. Ibland kan hon se på situationen ur hennes egna ögon för att sedan sjunka in i beroendet och se hur han ser henne och omvärlden igen.

Dessa olika stycken med olika rubriker är känslor och förhållningssätt som alla kan finnas hos en kvinna som blir misshandlad. De kan finnas allihop tillsammans. Det är inte logiskt men det är sant. Den som säger ”det är ju bara att gå” har ett svart vitt synsätt som inte är förankrat i verkligheten. Det är inte vetenskapligt, det är inte verkligt. Jag hoppas att ni som läst detta aldrig kommer att säga så. Det kommer att driva på skammen som kvinnan känner och det hjälper definitivt inte en kvinna som är mitt uppe i en sådan relation.

En sådan ”det är ju bara att gå” tes kan man kanske prata om efter att kvinnan faktiskt brutit upp från mannen, efter att hon blivit fri genom att ta upp det som Holmberg kallar ”det traumatiska bandet” Vad känner hon för honom? Och bearbeta det som hänt samt när hon har förstått att hon faktiskt blivit utsatt för misshandel. Ingen ser sig själv som en misshandlad kvinna, det är ju de andra. Har hon blivit psykiskt utsatt har hon inte blivit misshandlad hon har ju inte blivit slagen, har hon fått en örfil är hon inte misshandlad hon har ju inte fått en knytnäve i ansiktet, har hon fått en knytnäve i ansiktet har hon inte blivit nerblodad och det hände ju bara en gång, efter två gånger har hon ju inte blivit systematiskt misshandlad och det har berott på olika omständigheter osv.

Men det känns lite banalt att säga till en kvinna som har haft ett rent helvete och sedan lyckats ta sig ur det, att; se där, det var ju bara att gå? Jag tycker vi skippar den frågeställningen och de som envisas med att använda den idiotförklarar vi helt enkelt.