Ur Dagens juridik 2010-03-11
"Våldutsatta kvinnor vill hjälpa sina män"
Nästan hälften av de kvinnor som utsätts för våld i nära relationer är akademiker med välbetalda yrken, enligt en ny undersökning. - Det är ingen traditionell bild av brottsoffer som har kommit fram, säger Annika Rejmer, rättssociolog.
Undersökningen bygger på enkätundersökningar och intervjuer med kvinnor som polisanmält att de utsatts för våld av en närstående.
Kvinnorna har fått berätta om sina upplevelser och utvärderat det stöd de har fått från samhället.
- En missvisande bild om kvinnliga våldsoffer är att de inte vill medverka i polisutredningar. Det stämmer inte. Ett problem är att 20 procent av kvinnorna aldrig blir kallade till ett andra förhör. Dessa kvinnor hörs endast i samband med anmälningsupptagningen. Det är ofta svåra situationer då kvinnan kan vara rädd och uppjagad.
- Att det är det första och ofta enda målsägandeförhöret är problematiskt, säger Annika Rejmer som är rättssociolog och projektledare för utvärderingen.
Vad undersökningen också visade på är att många av männen aldrig blir informerade om att de blivit anmälda.
- Ofta läggs ärendena ned med en gång och då får männen inte ens veta om att de har blivit anmälda. Därmed blir de inte heller erbjudna något stöd från samhället, säger Annika Rejmer.
En annan slutsats av utvärderingen är att kvinnorna inte gör anmälan för att straffa sina män, utan för att de ska sluta att slå, att de ska förstå att de har gjort fel men också för att männen ska få hjälp och vård.
- Kvinnorna gör anmälan för att få bekräftelse och för att våldet ska upphöra. De flesta kvinnorna bryr sig inte primärt om lagföringen, de vill att deras män ska få hjälp, säger Annika Rejmer.
Undersökningen gjordes för att utvärdera Projekt Karin, Polismyndigheten och Malmö stads samverkansprojekt för personer som utsatts för våld i nära relationer.
Projektet startade i september 2008 och syftar till att ge våldsutsatta kvinnor möjlighet att göra anmälan, få skador dokumenterade, få socialt stöd och praktisk hjälp under ett och samma tak.
- Kvinnorna tycker det är skönt att slippa bli slussade runt till olika instanser och istället få all hjälp under ett och samma tak, säger Annika Rejmer.
Dels gjordes undersökningen bland kvinnor som gjort anmälan innan Projekt Karin, och dels bland kvinnor som fått hjälp via projektet.
Vad undersökningen visar är att en helt ny grupp kvinnor som utsätts för våld har kommit fram i och med projektet.
- Nästan 50 procent av de som deltagit i utvärderingen är akademiker. Det är målmedvetna kvinnor och ofta med ledande arbeten som inte alls utgör den traditionella bilden vi har av brottsoffer, säger Annika Rejmer.
Vad undersökningen också tyder på är en önskan om en bättre samverkan mellan myndigheter.
- Vad som är tydligt och genomgående är hur våldet förstör hela tillvaron för de här kvinnorna, både familjelivet, arbetslivet och kontakten med släkt och vänner.
- Många förlorar sitt arbete och därför behöver fler myndigheter involveras i projektet, exempelvis Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan, säger Annika Rejmer.
